Torpet     
Åter till kartan

 

 


Inskrivningsbok

Torpet i Thuleparken kommer ursprungligen från Sundtorp i Helgesta socken. Den siste som bodde i torpet hette August Eriksson. Hans efterlevande maka Anna Eriksson sålde 1951 torpet till landsfiskal Owe Öjert i Flen. I ett tidningsurklipp från invigningen av torpet berättar August Erikssons barnbarn Roland Eriksson att han under många år använde torpet som sin lekstuga. Det stod då tomt. Det hade tidigare använts som snickarbod, men även djur som slaktats har hängts där. Han berättar också att torpet under hans barndom hade tegeltak, men när det uppfördes i Thuleparken fick det ett tidstrognare torvtak.

Torpet flyttades till Thuleparken 1981, var färdigt och invigdes 30 maj 1982. Dessförinnan hade det 1951 inköpts av landsfiskal Owe Öjert och flyttats till tomten på höjden mellan stadshuset och församlingshemmet. Öjert använde torpet som sitt landsfiskalkontor. Genom försäljning kom det att hamna på kommunens mark. Owe Öjert, som var verksam inom hembygdsföreningen, önskade att torpet skulle flyttas till Thuleparken. Till en början ställde sig kommunen avvisande till den tanken. Som framgår av dåvarande ordf. Bertil Jynfors skrivelse till kommunen var besvikelsen stor i föreningen. En hel del skrivelser och förhandlingar med kommunen följer sedan, innan kommunen fattar ett beslut att överlåta torpet till hembygdsföreningen och att det flyttas till Thuleparken. Av kassaböcker framgår att kostnaden för flytten uppgick till c:a 90 000 kr. Från kommunen erhölls ett bidrag om 15 000 kr.

Det har hittills antagits att torpet är ett gammalt ryttartorp som låg vid Sundtorp, men vid efterforskningar inför denna artikel har det framkommit att det är tveksamt om det var denna byggning som var ryttartorpet, men torpet har samma utformning som de gamla soldattorpen. De hade dock säkerligen mycket mindre fönster än torpet har idag, men i övrigt ger det en bra bild av hur ryttartorpet vid Sundtorp kan ha sett ut. Ryttartorpet vid Sundtorp hade beteckningen Töversta 90.

För att alltid snabbt kunna mobilisera en arme, inrättade Karl XI det s.k. Nya indelningsverket år 1682. Sörmland indelades efterhand i 1200 rotar. En rote bestod av en stor eller 2-4 mindre gårdar, Varje rote skulle underhålla en soldat. Det innebar att soldaten skulle ha ett torp, ett Knekthåll, med litet mark att odla, för att kunna försörja sig och sin familj. Därtill skulle han också ha ett visst underhåll av roten, hjälp med plöjning, underhåll av torpet m.m. Roten skulle också tillhandahålla en rotekista, där soldaten förvarade sin uniform, vapen med tillbehör m.m. En sådan rotekista finns i torpet i Thuleparken.

Ett Ryttartorp fanns således ursprungligen vid Sundtorp i Helgesta socken och hette Töversta 90. Det tillhörde livkompaniet - regementschefens eget kompani-, Sörmlands regemente hade 8 kompanier om vardera 150 soldater, vilket betyder att i hela Sörmlands län fanns 1200 soldattorp. Regementet hade sin övningsplats på Malmahed i Malmköping, dit soldaterna varje år vandrade för att under en månad utbildas och öva. Eftersom Töversta 90 tillhörde livkompaniet skulle det vara en soldat till häst, så denne soldat kom säkerligen ridande till Malmahed. Annars var det soldater till fots. I Flens socken fanns flera soldattorp. Nybble soldattorp i närheten av skjutbanan, vid Öja låg ett annat till vänster om backen upp till Brukshundklubben. Vid Örnstorp l km öster om Bränntorp liksom under Salsta gård fanns soldattorp.

Soldattorpen började uppföras i slutet av 1600-talet då indelningsverket infördes i Sörmland. Bokhandlare Peter Horndahl invigningstalade vid torpets invigning i Thuleparken och berättade ingående om indelningsverket och om Ryttartorpets Töversta 90 historia. Talet finns bevarat och nedanstående är citerat ur talet.

Rusthållaren ( d.v.s. roten ) skulle utom torp hålla häst, vapen, kläder och föda under möten och mönstringar. År 1715 finns en bestämmelse som säger, att ryttartorpets hus skall bestå av en stuga med spis, förstuga och en kammare, och förutom ladan skulle det finnas fä- och foderhus på torpets mark. Lönen blev ofta beroende av vilka förmåner torpet gav i hus, åker och äng. Ryttartorpet Töversta 90 i Helgesta socken, hade under åren 1685 fram till 1758 sex soldater som efterträdde varandra. Den andre av dessa , Olof Hylting deltog i Karl Xll:s krig i Polen och Ryssland. Han försvinner ur handlingarna 1709, året för slaget vid Poltava

Den siste soldaten i torpet, Anders Töfwerbom, får ett i den tidens svenska krig mycket vanligt öde. Under Pommerska kriget insjuknar han och dör på sjukhuset i Stralsund 10 maj 1758. Därefter upphörde torpet att vara soldattorp, eftersom just under åren närmast efter 1757 undergår Töversta by storskiftesdelning, och rusthållet flyttas till torpet Stretan vid västra bygränsen. Stretan heter i dag Högberga och ligger norr om järnvägen i Skebokvarn. Ryttartorpet vid Sundtorp, som låg längst österut på Töverstas ägor försvinner därmed ur Livregementets rullor.