Loftboden

På loftbodens baksidan finns en kryddträdgård

"Loftbodar med svalgång är karakteristiska för den folkliga byggnadskulturen i bl. a. Mälarlandskapen. Via en yttre trapp kommer man upp till svalgången, varifrån det finns dörrar till de vanligtvis två rummen på andra våningen. De fungerade som t. ex. klädkammare och sommartid ofta som sovkammare för gårdens ungdomar. I de nedre utrymmena kunde man ha lager av matvaror och husgeråd eller tvättstuga, portlider eller dylikt. Dessa bostäder hade aldrig eldstäder."
Citat ur Bra Böckers lexikon.

Bilden visar loftboden på ursprungsplatsen i Hålbäck. Både byggnaden till vänster och höger är rivna och den till höger är ersatt med ett nytt hus. Bilden är från annandag pingst 1927

Åter till kartan

 

Loftboden är den fjärde byggnaden som flyttades till Thuleparken.
Den stod ursprungligen vid Hålbäck i Sköldinge socken 7 km väster om Flen, men den ägdes av Flens stad.

Loftboden är den äldsta av byggnaderna i Thuleparken, troligen från 1600-talet. Den är timrad och har en s.k. svalgång.
Flens Hembygdsförening fick boden som gåva av Flens stad, troligen 1952, eftersom det i protokoll 12 maj det året (då allt arbete i föreningen upptogs av Nämndemansgårdens uppförande ) påminnes om att man även har en Loftbod att flytta, och senare under året sänds en skrivelse till Flens Skogsnämnd med begäran om att avvakta med att flytta Loftboden. I maj 1954 får styrelsen i uppdrag att försöka få boden flyttad, men först i maj 1956 vid årsmötet meddelas att anbud på flyttningen inkommit och att byggnadslov skall sökas.
1957 uppfördes boden i Thuleparken. Flens stad stod för rivning och flyttning av timret och golvplankorna m.m.

Loftboden placerades mitt emot Taljastugan på så sätt att de båda byggningarna blev som ett slags flygelbyggningar till Nämndemansgården.

Loftboden är oisolerad och består av endast timmerväggarna. Taket har täckts med torv. Ett kuriosum är att i Bra Böckers lexikon band nr 23 tryckt 1982 på sidan 178 finns en bild på Loftboden i Thuleparken som exempel på ett torvtak med en beskrivning av hur ett torvtak skall vara beskaffat. 
"Taket bör helst ha en rejäl lutning för vattenavringningens skull, men ej så brant att torven glider ner. Till stöd för torven lades ofta en horisontell planka, en mullrevel, längst ner och vinkelrätt mot takfallet."

Loftboden har två våningar och golven mellan våningarna består av breda ospåntade plankor med glipor emellan. Den har fyra rum, två i varje våning. De övre rummen når man via en brant trappa upp till svalgången, varifrån två dörrar leder in i rummen, övre rummen har ett fönster på gavelsidan. De fyra rummen innehåller samlingar av äldre bruksföremål i olika teman.

Övre högra rummet: Snickarrummet. Här finns flera hundra numrerade verktyg som behövdes vid alla typer av hem- och maskinsnickeri. Allt ifrån den minsta syl, borr, hyvel, tvingar, sågar, m.m. till en stor tung hästdragen loggolvshyvel. Det finns också en handtrampad svarv. De allra flesta verktygen är hemgjorda.

Övre vänstra rummet: Husgerådsrummet. Här finner du allt vad ett självhushåll kunde behöva. En separator, olika typer av smörkärnor, ostformar, olika kaffekvarnar och kafferostar, en mängd hemgjorda bruksföremål av både trä och järn för matlagning, bak och korvtillverkning, En mängd olika sorters besman finns upphängda på ena väggen.

Nedre högra rummet Skomakarrummet. Här finns en komplett samling av verktyg, som en skomakarverkstad var utrustad med. En trampdriven skomakarsymaskin, olika knivar och tänger, skoblock m.m. Här finns också flera mekaniska räkne- och skrivmaskiner samt en del fångstredskap bl.a. en björnsax och rävsaxar.

Nedre vänstra rummet. Vävnings och linberedningsrummet. I detta rum finns en mängd redskap för garn, tyg och klädtillverkning. T.ex. frörepa, bråka, och skäktkniv för linhantering, ullsaxar, vindor för att linda upp garn, en stickmaskin, hand- och trampdrivna symaskiner, sam en eldriven från 30-talet, strykjärn som värmdes på spis, klappträn för tvätt vid brygga, en sadelmakarstol m.m.